• fr v: Petter Djerf, HERE Technologies, Claes Jerveland, Volkswagen Group Sverige, Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsen och Jan Hellåker, Drive Sweden

Genom tillit och acceptans vågar människor resa förarlöst – men hur når man dit?

Almedalsveckan 2018

2018-07-02 22:00

Självkörande bilar utvecklas snabbt. Vi kommer troligtvis ha autonoma bilar på våra vägar redan i början av 2020-talet. Men hur kommer detta ske och hur ser utvecklingen ut gällande tekniken och reglerna? Det finns stora förhoppningar på tekniken, men är människorna som ska färdas i de förarlösa bilarna redo för denna omställning? Om inte, hur ska de bli det? Det var några av de frågor som diskuterades på seminariet ”Fyra scenarier för självkörande bilar 2030” i Visby under den pågående politikerveckan.

Jan Hellåker, programansvarig på Drive Sweden som är ett strategiskt innovationsprogram som startats på initiativ av regeringen, inledde samtalet med att framhäva att den bild som målas upp i medierna av självkörande bilar ofta är väldigt polariserad:

- Det rapporteras mycket i media om självkörande bilar och om man generaliserar så är det två olika typer av rubriker man ser. Den ena typen målar upp en bild av att det här är livsfarligt. Att det handlar om robotar som kör omkring och funderar på vem de ska köra på nästa gång de ställs inför en valsituation och journalisten kan skriva saker som att en sådan bil vill jag aldrig sätta mig i. Den mer optimistiska sidan säger däremot att det här kommer att bli framtiden. Att det kommer att lösa alla världens trafikproblem, miljöproblem och säkerhetsproblem. Men inget av det här är sant, utan man måste se på detta mer nyanserat.

Han menar vidare att det finns en risk att vi kommer att köra mer, det vill säga att körsträckorna kommer att öka, i och med den bekvämlighet som de självkörande fordonen medför. Det är först när människor är villiga att dela fordon som vi kommer att se de positiva effekterna för samhället.

- För att få miljövänligare, hållbarare, mer effektiva, mer pålitliga, säkrare och faktiskt billigare och mer tillgängliga transporter, krävs det att vi jobbar tillsammans, säger han.

På frågan om vad som är viktigast för att utvecklingen inte ska bromsas eller utvecklas negativt svarar Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam att nyckelord för hur utvecklingen kommer att gå är tillit och acceptans. För att komma dit menar han att vi bland annat behöver se fler tester och demonstrationsverksamhet ute på vägarna så att allmänheten får se den här typen av fordon och en möjlighet att förstå hur de uppför sig i trafiken och kanske även testa dem. Att acceptans är ett centralt begrepp i sammanhanget är också något som Claes Jerveland, vd på Volkswagen Group Sverige, håller med om.

- Jag tror att vägen till acceptans kommer genom att bilarna idag har allt fler sensorer och assistansfunktioner som gör att man som förare märker att bilen faktiskt har bättre förmågor än vad man själv har. Vi kan ta fickparkering som exempel. Man trycker på en knapp och så åker bilen själv och parkerar. Det kommer inte att ske en digital övergång över en natt, utan det kommer att ske genom att vi successivt vänjer oss vid allt mer assistans, säger han.  

Vad gäller den nya tekniken så menar Petter Djerf på HERE Technologies, att en stor del av den nya tekniken redan finns på plats. Det som behövs nu är främst teknisk samverkan. Att information som fordonen samlar in blir tillgängliga till alla aktörer.

- Tekniskt och kommersiellt vill vi dela information idag. Och det tror jag var viktigt att man kom till den punkten att man både vill och kan dela. Sedan finns den juridiska aspekten, den är jag inte expert på men den är naturligtvis väldigt viktig. Jag tror att i Europa har vi rätt inställning till detta för vi pratar mycket om säkerhetsrelaterade data. Att först och främst ska den typen av data göras öppen och den ska vi dela gratis. Och i och med att vi börjar där finns initiativ och legala delar på plats att bygga vidare på.

Skriv ut sidan