• Foto: Sören Andersson

Kompetensbristen gör företagen till samhällsentreprenörer

Almedalsveckan 2018 - Svenskt Näringsliv

2018-07-04 10:36

Var fjärde rekrytering misslyckas för att företagen inte hittar rätt kompetens, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Nu tar allt fler företag saken i egna händer och startar gymnasieskolor och yrkesutbildningar. Scania och Ica är två exempel som lyftes fram på ett seminarium.

72 procent av Sveriges företag uppger att det har svårt att rekrytera. Det gäller i hela landet och i alla branscher, oavsett om det är låg- eller högkonjunktur. Det visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

– Bristen på kompetens har varit akut under en längre tid. Det är uppenbart att det offentliga utbildningssystemet inte klarar av att leverera den kompetens som företagen behöver och att politiken inte levererar de nödvändiga reformerna, sa Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Han pekade på att allt fler företag nu löser problemen själva genom att starta egna skolor och utbildningar och därmed delvis tar över utbildningsansvaret från det offentliga.

– Vi ser en trend där företagen blir samhällsentreprenörer, sa Tobias Krantz.

Ett företag som har lång erfarenhet av att driva egen gymnasieskola är fordonstillverkaren Scania. Tillsammans med AstraZeneca och Telgekoncernen är Scania huvudman för Mälardalens tekniska gymnasium, som har sin grund i Scanias industriskola som startade redan 1941.

– Vi har svårt att rekrytera inom många av våra yrkeskategorier som maskinoperatörer och mekaniker men även inom nya områden som elektrifiering och mjukvaruutveckling, sa Sofia Vahlne, head of labour affairs på Scania.

Hon framhöll att Scania är beroende av olika partnerskap för att företaget ska klara sin kompetensförsörjning långsiktigt.

– Vi tar många initiativ men vi kan inte utbilda alla våra medarbetare helt själva. Det handlar om partnerskap mellan förtaget, kommunen, arbetsförmedlingen och andra aktörer som kan skapa trygghet i förändring, sa Sofia Vahlne, och efterlyste bättre förutsättningar för livslångt lärande där människor kan kombinera arbete med nya utbildningar och omskolning på vägen.

Även detaljhandelskoncernen Ica driver sedan 60 år tillbaka ”Ica skolan” och nyligen tog koncernen även initiativ till Center for retailing vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Men det viktigaste utbildningsarbetet görs ändå varje dag, på golvet, i våra butiker. Vi skapar utbildningsplaner och vi lär upp duktiga medarbetare så att de kan se en framtid i vår bransch, sa Claes-Göran Sylvén, Ica-handlare och styrelseordförande Ica Gruppen.

Inom vissa områden, exempelvis gällande bagare och kallskänkor, såg han dock ett stort behov av utbildningsinsatser inom det offentliga systemet.

– Det är kostsamt för företagen att bedriva utbildningar. Ska vi fylla kompetensbehovet krävs finansiering även från det offentliga, menade han.

Matilda Ernkrans (S), ordförande i Riksdagens utbildningsutskott, höll med företagarna om att det måste göras mer för att komma till rätta med kompetensbristen – från alla parter.

– Vi måste alla bli bättre på att leverera, inte bara det offentliga. Vi behöver samverka mera mellan politik, näringsliv, fackförbund och akademi för att lösa problemet, sa hon.

Hon höll dock inte med om att det offentliga utbildningssystemet inte skulle klara av att leverera det som näringslivet behöver.

– Vi har precis genomfört ett kunskapslyft med nästan 100 000 nya utbildningsplatser. Det räcker inte helt men alla måste som sagt leverera lite till. Jag gillar de initiativ som arbetsmarknadens parter har varit med och bidragit till som snabbspår och etableringsjobb. Det är samverkan som leder till minskad kompetensbrist i framtiden, sa Matilda Ernkrans.

Tobias Krantz var dock inte helt nöjd med svaren från politiken. Han vill ha en bredare diskussion om rollfördelningen mellan politik och näringsliv när det gäller olika delar av utbildningsystemet och framför allt hur detta ska finansierat.

– Om företagen tar ett större samhällsansvar är det också rimligt att de får kompensation för detta, menade han.

Anna Dalqvist

Se artikeln i sin helhet på svensktnaringsliv.se, där kan du också läsa rapporten Näringslivet som samhällsentreprenörer - så klarar vi kompetensförsörjningen

Skriv ut sidan