• Adolfsbergsskolan
    Adolfsbergsskolan. Foto: Åke E:son Lindman

Nya Adolfsbergsskolan bygger på trygghet, trivsel och transparens

GLAS FÖR HÅLLBAR MILJÖ

2020-04-22 09:00

Adolfbergsskolan i Knivsta är en nybyggd högstadieskola där nära samarbete mellan arkitekt, passivhusexperter och den pedagogiska verksamheten har resulterat i en ljus, energisnål och flexibel lärmiljö.

För Mattias Palme och hans kollegor på LLP arkitektkontor i Stockholm har skolor, förskolor, bibliotek och idrottsanläggningar blivit en specialnisch. Från att ha arbetat med högskolelokaler till att vinna en arkitekturtävling för en skola har sedan skoluppdragen ökat successivt. I höstas blev också deras arbete med Adolfsbergsskolan i Knivsta nominerat till Sveriges mest ansedda arkitekturpris - Kasper Salin-priset.

Arbetar från två håll

– Vi vann inte, men det är ändå enormt roligt och stimulerande att vi med en skola får den uppskattningen och uppmärksamheten, säger Mattias och beskriver hur utmanande det är att väga samman alla de delar och funktioner som ska bilda en sammanhållen god studiemiljö.

Mattias Palme och LLPs strategi för att lyckas med detta är att arbeta från två håll samtidigt – dels platsens förutsättning och dels verksamhetens innehåll med ytor, funktioner och samband.

– Adolfsbergsskolan är också en passivhusklassad byggnad, vilket i sig kräver extra noga kontroll på energi, klimat och dagsljus. Med detta som förutsättningar ska vi sedan göra miljön överblickbar, trygg och demokratisk. Här spelar inte minst glaset en avgörande roll, understryker han.

Utnyttjar fler ytor

Skolor i Sverige har traditionellt sett varit uppbyggda med många klassrum med intilliggande korridorer och andra ofta tomma kommunikationsytor utanför. Den allenarådande undervisningsform som detta medfört har på senare år ifrågasatts som alltför stel och ineffektiv.

– Klassrumspedagogiken kan förstås ha sina fördelar, som till exempel stark social kontroll och i gynnsamma fall även studiero. Men en elevgrupp kan ju se väldigt olika ut med elevernas olika behov och här finns numera ett modernare synsätt där man utnyttjar en större del av skolytan, som kan komplettera klassrummen genom att anslutas och samtidigt delas av med glasväggar. Det ger bättre flexibilitet och i glasavskärmningarna kan man anpassa transparensen efter behov med draperier, konst, screentryck eller annat. Sedan gäller det att ha en balans, allt kan inte vara helt genomsiktlighet förstås.

Överblickbarhet framgångsfaktor

Mattias Palme trycker på att överblickbarheten i en skola är en framgångsfaktor. Det kräver dock olika medvetna anpassningar så att de som behöver kan hitta sin studiero i olika delar av utbildningen och beroende på ämnen och arbetsmetoder. Han upplever inte sällan ett visst motstånd från byggherrarna inför ett skolbygge, men lyckas ofta efter gemensamma diskussioner få de flesta att inse fördelarna med en öppen skolmiljö.

– Med en transparent arkitektur i skolmiljön minskar mobbning och skadegörelse, vilket skapar trygghet för både elever och personal. Överblickbarheten bör också vara konsekvent – kan man se in i klassrummen ska man också kunna se in i lärarrummen. Det är en viktig demokratisk del i att alla kan se varandra och skapar en slags positiv övervakning och framför allt en trivsam atmosfär, säger han och tillägger:

– Det är också ett ekonomiskt incitament, då flera skolförvaltare räknat på olika skolors kostnader och upptäckt att det finns stora belopp att spara på minskad skadegörelse och otrygghet när man skapar en öppen miljö med god överblick.

Glasen som används interiört i Adolfsbergsskolan är personsäkra och ljudreducerande glas, företrädesvis med laminerade rutor. Det finns en midja på glasavdelarna i de flesta lokalerna så det ska gå att möblera mot alla väggar och även finnas eluttag.

Köldbryggefri konstruktion

Adolfsbergsskolan är ett så kallat passivhus, som uppfyller den internationella standarden PHI vilket förutsätter en konstruktion med minimala köldbryggor och i det här fallet en djup byggnadsvolym med fördelaktig formfaktor, alltså relationen mellan omslutande area och golvarea.

– Det finns olika möjligheter att åstadkomma en passivhusklassad byggnad, men det kräver omsorg om planlösningar och byggnadsvolym för att åstadkomma en ljus och luftig lågenergimiljö. Med skolan i Knivsta var detta kanske den största utmaningen, jag har i alla fall inte sett det göras på liknande sätt tidigare och det krävde omfattande simuleringar av solvärmelaster, dagsljusflöde, bullernivåer med mera. Ett mödosamt arbete, men också tacksamt för det resultatet det ger. Vi har fått till en bra komfort och en mycket god energibalans, intygar Mattias Palme.

För att minimera köldbryggor krävs att alla möten och detaljer ritas, beräknas och planeras noga.  För fönster, glaspartier, glastak och dörrar har passivhusexperterna på Build Well Scandinavia optimerat alla anslutningar för byggbarberhet och prestanda. Alla köldbryggor är sedan beräknade av IGPH och upptagna i den totala energiberäningen vilket gör att den är mycket exakt och tillförlitlig för hur huset faktiskt kommer prestera.

Fakta Adolfsbergsskolan

Kommun: Knivsta kommun.
Byggår: 2015–2018, invigning 2018.
Arkitekt: LLP arkitektkontor
Landskapsarkitekt: Karavan landskapsarkitekter AB.
Inredningsarkitekt: Nyréns arkitektkontor.
Antal elever: 500 elever 2019 (dimensionerad för 660 elever).
Byggnadsyta: 8 100 kvm BTA (12,2kvm/elev).
Friyta: 10 160 kvm (23 kvm/elev).
Årskurser: 5–9.
Ägare: Knivsta kommun.
Energiprestanda (primärenergital): 17 kWh/m2 och år
Årsvärmebehov: 7 kWh/m2 och år (Kravet enl. PHI 15kWh/m2)

Text: Mikael Ödesjö
Foto: Åke E:son Lindman

Skriv ut sidan