• Höghuset kläddes med solcellspaneler och blev ett modernt passivhus

Nya fasaden producerar nästan hela husets elbehov

2018-12-14 11:15

Stjärnhuset i Bergsjön har kvar sin ursprungliga arkitektur, men har fått en ny glänsande klädsel. Det tunna lamellglaset med solceller ska kunna producera upp mot 80 000 kilowattimmar med el per år.

I miljonprogramsområdet Bergsjön har astronomen Galilei fått en egen gata och här ligger både Rymd- och Komettorget. De typiska höghusen från 1960-talet reser sig grå och anonyma över de spikraka gatorna.

- Bortsett från det sista huset på Teleskopgatan, som numera har fått en high-tech-framtoning, säger arkitekten Pär Thurfjell på Helhetshus Arkitektstudio i Göteborg.

Under 2000-talet bildade de boende i huset en kooperativ hyresrättsförening och köpte loss fastigheten från ägarna. Det betyder ungefär att hyresgästerna, sedan dess, har ett gemensamt ansvar för husets ekonomi och skötsel, såväl ut- som invändigt.

- När det blev nödvändigt med en renovering av fasaderna för ett par år sedan fattade vi beslutet att förvandla byggnaden till ett passivhus, berättar Zack Norwood, en av projektledarna till utvecklandet av det energisnåla huset i Bergsjön.

-  Hela fasaden har försetts med solceller, 1 800 kvadratmeter glas över samtliga väggar och uppe på taket. Totalt har 2 220 moduler monterats över huset, tillägger han.

Den blanka ytan sträcker sig åtta våningar upp och skapar ett smått futuristiskt intryck, trots att den ursprungliga formen är likadan som förut. Och när höstregnet slår mot rutorna ser stjärnhusets uddar aningen vassare ut. Inga pro-filer stör heller den släta glasytan, istället är varje ruta fäst på ett träläkt med fyra klamrar av EPDM-gummi.

- Glasmodulerna består av vanligt lamellglas med solceller emellan. Det är väldigt tunt, sammantaget inte mer än sex–sju millimeter, förklarar arkitekten Pär Thurfjell som varit ansvarig för projekteringen.

Så mycket design har det inte varit för arkitektkontoret den här gången. Hyresgästerna i Stacken har velat hålla kostnaderna nere och valde därför bort alla förslag med enbart estetisk effekt. Därför är också glasen transparenta, istället för färgade, och det röda och gröna blänket i fasaden är solcellernas effekt.

- Meningen är att solcellerna ska kunna producera upp mot 80 000 kilowattimmar el per år vilket nästan motsvarar den totala elförbrukningen i huset. Men vi har haft lite inkörningsproblem, så det har varit något lägre under den första tiden, säger Zack Norwood.

 Att klä ett helt höghus med solcellspaneler har faktiskt inte blivit dyrare för kollektivet än om de hade valt ett konventionellt fasadmaterial. Snarare tvärtom, eftersom de fick elförsörjningen på köpet. För hyresgästernas del betyder det bland annat att renoveringen kunde genomföras utan att hyrorna behövde höjas överhuvudtaget.

- Vi hade en total budget på 12,5 miljoner som består av banklån och bidrag från bland annat Naturskyddsföreningen och Västra Götalands Miljöfond, berättar Zack Norwood.

Eftersom materialet var så pass billigt har solcellerna fått hänga med runt hela huset, oavsett väderstreck, för att få ett enhetligt utseende. Där de rektangulära glasskivorna inte passade in i det stora pusslet, monterades plåt i samma svarta färg som betongen.

Den ovanliga lösningen har väckt stort intresse utifrån och framför allt byggbranschen och olika fastighetsbolag har varit där och kikat på projektet. Numera finns en särskild grupp i kollektivet som med regelbundna mellanrum arrangerar studiebesök.

Text: Lotta Engelbrektson
Bild: Bert Leandersson

Skriv ut sidan